Konst på kontoret

Tog bussen in till stan klockan 11. Efter en rätt så lyckad shoppingrunda trängde jag mig på hos mammas kontor och inspekterade min nyinköpta kamera. Det fanns inte jättemycket spännande att fota. Trodde jag först. Till min förtjusning fick jag plötsligt syn på alla tavlor som var uppsatta på väggen.

Den första som jag la märke till var en stor en med två par ben som jag själv kände gestaltade knäsvaghet. Sedan öppnades mina ögon ytterligare och jag hittade till slut tio stycken tavlor uppsatta över hela rummet. Jag roade mig en stund med att ta kort på alla och tycka kloka saker om alla. Det kändes som om jag var på en alldeles privat vernissage med tavlor av konstnärer från hela världen. Alla var väldigt olika och vissa var inte sådär jätteroliga att titta på. Jag försökte tyda signaturerna på tavlorna men lyckades inte med en enda. Därmed är det svårt för mig att kolla upp information om upphovsmännen till konstverken. Kanske mamma har någon aning. Jag får fråga henne när hon kommer hem.

Sedan träffade jag Agnes, hennes lillebror Albin och hennes kompis från Södertälje Camilo. Det var kul att äntligen få träffa honom. Särskilt efter allt försnack om hur skön han är. Jag hade byggt upp ganska höga förväntningar och han lyckades möta varenda en. Det är ganska ovanligt tycker jag. Bra jobbat killen!

Det var min dag so far. Mycket av mina tankar präglas av morgondagens avresa till England och hur det ska gå. Och så glädjen över min nya kamera, och förväntan på sushin som mamma är på väg hem med. Japansk matkultur. Den ska jag undersöka noga om ett litet tag. Vi ses!